Bygg

Söker man efter information om infraröd bastu på nätet kan man läsa mycket om hälsofördelar som kommer som följd av bastandet. Men ska man verkligen tro på allt man läser och finns det någon sanning i att man kan få en bättre hälsa av att basta?
Läs mer om infraröd bastu och hälsa i texten nedan.

Så fungerar en infraröd bastu

Att basta i en infraröd bastu skiljer sig på flera sätt från att basta i en ”vanlig” bastu som drivs av till exempel elaggregat. En av dom stora skillnaderna är temperaturen, som i en infraröd bastu är betydligt lägre. En annan är själva uppvärmningen, då dom infraröda strålarna värmer kroppen inifrån och på djupet, och inte bara luften i basturummet.

Friskare och finare hud

En av dom hälsofördelar som det pratas mycket om när det kommer till infrabastun är att huden kan förbättras på flera olika sätt. Till exempel kan den med väldigt torr hud, eller med hudsjukdom så som eksem, ha nytta av att basta regelbundet i en infraröd bastu.

Infraljuset sägs även kunna göra huden:

  • Mer elastisk
  • Mer spänstig
  • Fräschare och mer ungdomlig

Förbättrad blodcirkulation

En av hälsofördelarna man kan läsa mest om, som har med bastande i infrabastu att göra, är att det sätter ordentlig fart på blodcirkulationen. Detta har flera effekter för hälsan – bland annat kan det stärka både hjärta och kärl men det hjälper även till att rensa bort lagrade gifter från kroppen.

Fler påstådda hälsofördelar

Förutom att ovan nämnda hälsofördelar sägs komma av att basta regelbundet i en infraröd bastu finns även flera andra. Samtliga kommer alltså till följd av att det infraröda ljuset värmer upp kroppen inifrån – vilket sätter fart på blodcirkulationen. Den ökade cirkulationen har i sin tur flera fördelar, så som att det är bra för huden.

Men infrabastu har även använts inom sjukvården, bland annat för att lindra smärta och värk i muskler och leder och även detta är alltså en hälsoeffekt man kan vänta sig. Ytterligare en fördel med att basta är att det är både avstressande och avkopplande och ger en chans till viktig återhämtning.

På flera ställen kan man läsa att bastandet såklart behöver vara regelbundet under en längre tid för att man ska märka effekt och man ska givetvis också vara medveten om att effekterna är högst individuella.

Bygg

Ett gammalt balkongräcke i dåligt skick bör bytas – både för säkerhetens och utseendets skull. Räcken i trä har till exempel en tendens att ruttna om underhållet varit undermåligt och för att inte riskera att någon ska luta sig mot det så det ger vika är det alltså hög tid att byta ut det. 

Det är såklart viktigt att tänka på säkerheten när ett sådant arbete utförs men man behöver också fundera på vad det nya räcket ska ha för stil samt vilket material som är lämpligt. Några exempel är:

  • Trä
  • Smide
  • Glas

Material och stil på balkongräcke

Ett gammalt och slitet balkongräcke behöver bytas av naturliga skäl men man kan givetvis göra det ändå, om man till exempel inte gillar det befintliga räcket. Oavsett orsak kan det vara bra att fundera på stil, utseende och material innan man påbörjar arbetet. Ett balkongräcke i smide är till exempel både tidlöst och slitstarkt. Det har en lång livslängd och kräver minimalt med underhåll. Trä å andra sidan behöver underhållas på ett annat sätt, till exempel med målning, men däremot kan man bygga det i princip hur man vill.

Ett balkongräcke av glas är vanligt och populärt på modernare hus och har även det en relativt lång hållbarhet. För att det ska se snyggt ut krävs dock en hel del putsning vilket kan vara bra att ha i åtanke. Ett bra tips är att fundera på hur husets övriga stil ser ut och sedan välja ett material till räcker som passar till det. Smide passar till både gamla och nya byggnationer och lika så trä – i alla fall i dom flesta fall. Hur som helst är det smart att ta en rejäl funderare över materialet så att man får en harmonisk helhet.

Viktiga tips

Att byta ett balkongräcke helt på egen hand kan vara svårt, då arbetet innefattar många olika moment. Eftersom en balkong sitter på hög höjd är det också viktigt att tänka på säkerheten så ett bra tips är alltså att inte arbeta helt ensam.

Utöver det kan det vara bra att fundera på andra säkerhetsåtgärder. Kanske underlättar det att bygga upp en ställning längs fasaden eller så kan en sele vara ett alternativ för att inte riskera att falla ner. Tänk på att jobbet med att byta ett balkongräcke kan vara stundvis tungt så gör inte avkall på något när det kommer till just säkerhet.

Bygg

Här presenteras några av de mest frekventa sökningarna på Google kring stambyte så som ”Stambyte, hur ofta” samt ”Hur länge håller en relining?”

Relining – Hur länge tar det?

I jämförelse med stambyte tar relining betydligt kortare tid. Arbetet påverkar även fastigheten i mindre grad. Däremot är det två olika renoveringar och det är inte alltid som relining kan användas. Ett riktmärke är att denna renovering tar ca 3 dagar för hantverkarna att utföra. Däremot tar det betydligt längre tid om man utgår från besiktning, planering, genomförande och efterbesiktning.

Relining – Hur ofta?

Relining är ett relativt ”nytt” sätt att renovera stammarna. Det innebär att någon statistisk undersökning ännu inte har kunnat genomföras gällande hållbarhet under längre tid. Den garanti som företag som utför detta arbete brukar kunna ge 10 års garanti.

Stambyte – Hur ofta?

Efter ca 30 år bör stammarna undersökas i en fastighet. Detta för att kontrollera stammarnas kvalité och utifrån det kunna avgöra dom stambyte behöver ske eller inte. Om det har varit flera mindre skador bör denna undersökning tidigareläggas.

Beroende på material, påverkan och byggnadstekniska frågor kan stammarna hålla olika lång tid. Ofta nämns just 30 år som ett riktmärke men detta bör definitivt inte ses något exakt tidsperspektiv. På en del bostäder behöver inte stambyte ske förrän efter 50 år – på andra behöver det ske på efter 25 år.

”Stambyte, hur ofta” är en av de mest sökta frågorna på Google kring stambyte. Det kan bero på att den stora renoveringen påverkar de boende i mycket stor grad. Detta både under själva renoveringen samt ekonomiskt i efterhand. Har en fastighet precis utfört stambyte kan köparen alltså räkna med att liknande renovering inte behöver ske på närmare 30 år.

Stambyte & Relining – Vem betalar för renoveringen?

Oavsett vilken av dessa renoveringar som ska ske är det fastighetsägaren som ska betala. Detta innebär därmed olika upplägg beroende på boendeform.

  • Hyresrätt
    Fastighetsägaren bekostar stambytet och får inte höja hyran på grund av detta. Däremot sker nästan alltid en höjning av standarden i badrummet vid renoveringen vilket kan ligga till grund för en hyreshöjning.
  • Bostadsrätt
    I detta fall är det föreningen som är fastighetsägare. Det är därmed styrelsen som avgör hur renoveringen ska bekostas, oftast via lån. Det är sedan medlemmarna som gemensamt betalar på lån och andra kostnader. I realitet innebär detta generellt en höjd månadskostnad efter att ett stambyte genomförts.
  • Villa
    För villor och fritidshus är det ägaren som själv bekostar stambyte. Däremot behöver detta ske mycket mer sällan än vid flerfamiljshus eftersom det är så få som belastar ledningarna.